Rullomkrets per däckdimension

Däckets rullomkrets följer direkt av dimensionen (bredd/profil R tum). Tabellen visar sidoväggshöjd, ytterdiameter, rullomkrets och varv per kilometer för vanliga dimensioner, beräknade ur den geometriska formeln. Använd den för att jämföra dimensioner och hitta däck med samma ytterdiameter.

Så läser du en däckdimension

Beteckningen 205/55 R16 91V innehåller fyra uppgifter. 205 är sektionsbredden i millimeter, mätt på det monterade och uppumpade däcket vid dess bredaste punkt. 55 är profilen i procent: sidoväggens höjd är 55 procent av bredden, alltså 112,75 mm. R betyder radialdäck och 16 är fälgdiametern i tum. Talet 91 är lastindex och bokstaven V hastighetsindex. Ytterdiametern blir fälgdiametern omräknad till millimeter plus två sidoväggar, eftersom däcket sitter runt hela fälgen: 16 × 25,4 + 2 × 112,75 = 631,9 mm. Rullomkretsen i tabellen är den geometriska omkretsen π × diametern, alltså cirka 1 985 mm.

Varför verkligheten avviker några procent

Den geometriska omkretsen är ett riktvärde, inte en mätning. Ett belastat däck plattas ut mot vägbanan och rullar därför på en något mindre effektiv radie: den dynamiska rullomkretsen ligger typiskt 2–3 procent under den geometriska. Lufttryck, last, slitbanans djup och hastighet påverkar alla utfallet, och ett nedslitet däck har mätbart mindre omkrets än ett nytt av samma dimension. Tillverkarna följer dessutom ETRTO-standardernas toleranser, vilket gör att två däck med identisk beteckning kan skilja sig några millimeter i verklig diameter. Tabellens värden duger utmärkt för att jämföra dimensioner mot varandra, men om du vill kalibrera en vägmätare exakt ska du mäta rullomkretsen själv med kritstreck och måttband – hur det går till beskriver vi i guiden om rullomkrets.

Att byta dimension utan att ändra ytterdiametern

Den vanligaste anledningen att slå upp tabellen är ett dimensionsbyte. Regeln är enkel: håll ytterdiametern så nära originalet som möjligt. Ett bredare däck kompenseras med lägre profil, ett smalare med högre. 205/55 R16 och 225/45 R17 ligger inom en halv procent från varandra, vilket är varför just den kombinationen är ett så vanligt plusdimensionsbyte. Avvikelser åt fel håll får två konsekvenser. Hastighetsmätaren visar fel, eftersom bilen räknar hjulvarv och inte meter, och ett större däck kan ta i hjulhus eller fjäderben vid fullt rattutslag och full fjädringsrörelse. Hur stort mätarfelet blir räknar du ut i hastighetsmätarfelsräknaren. Vilka dimensioner som faktiskt är godkända för just ditt fordon framgår av registreringsbeviset och av fordonstillverkarens uppgifter; Transportstyrelsens fordonsregler beskriver vad som gäller vid ombyggnad och avvikande hjulutrustning.

Varv per kilometer och vad det används till

Kolumnen varv per kilometer är helt enkelt 1 000 000 delat med rullomkretsen i millimeter. Talet är praktiskt när du ska programmera en färddator, en vägmätare eller en hastighetsgivare som räknar pulser per hjulvarv, och det är samma tal som ligger bakom sambandet mellan varvtal och hastighet i hastighet/varvtal-räknaren. Ju mindre omkrets, desto fler hjulvarv per kilometer och desto högre motorvarvtal vid en given fart med oförändrad utväxling.

← Alla tabeller