Källor & formler

Verifiering

Korrektheten är matematisk och permanent: varje formel har ett self-check mot ett känt referensvärde (till exempel slagvolym 81 × 86 mm i fyra cylindrar ≈ 1 772 cm³, kompression (443+50)/50 ≈ 9,9:1, eller 100 kW ≈ 136 hk). Det är ingen återkommande datavalidering utan en deterministisk kontroll – därför kräver sajten inget underhåll. Nya fordonsmodeller är på sin höjd valfria exempel, aldrig data som måste hållas aktuell.

Formler och standarder

Slagvolym – V = π·(borrning/2)²·slag · antal cylindrar; 1 kubiktum = 16,387 cm³.
Kompressionsförhållande – CR = (Vs + Vk)/Vk, med packningsvolym π·(borrning/2)²·tjocklek.
Volymetrisk verkningsgrad – VE = uppmätt luftflöde / (slagvolym · varvtal / 2).
Utväxling – växel = drivna/drivande tänder; totalutväxling = växel · slutväxel.
Hastighet ↔ varvtal – v = varvtal · rullomkrets · 60 / (totalutväxling · 1 000 000).
Däckdimension – diameter = tum·25,4 + 2·(bredd·profil/100); rullomkrets = π·diameter.
Hastighetsmätarfel – fel = (ny omkrets − gammal)/gammal; verklig = visad · ny/gammal.
Fälg-offset (ET) och bultmönster (PCD) – geometri; PCD = S/sin(180°/n).
Effekt – 1 hk (PS) = 0,73550 kW, 1 bhp = 0,74570 kW; P = M·n/9549.
Prestanda – kvartsmil ≈ 6,290·(vikt/effekt)^⅓; trap ≈ 361·(effekt/vikt)^⅓ (Fox, uppskattning).
Laddtryck – 1 bar = 14,504 psi; absolut = övertryck + 1,013 bar; PR = absolut/atmosfär.
Insprutare – behov (lb/h) = effekt·BSFC; per insprutare = behov/(antal·duty).
AFR ↔ lambda – λ = AFR/AFR_stök; bensin 14,7, E85 9,8, diesel 14,5, metanol 6,4.
Bränsleförbrukning – l/mil = (l/100 km)/10; km/l = 100/(l/100 km); mpg US = 235,21/(l/100 km).

Enheter, konstanter och avrundning

Alla omvandlingsfaktorer i räknarna är definierade konstanter, inte uppmätta värden, och de är därför exakta så långt de skrivs ut. En tum är 25,4 mm per definition, en kubiktum 16,387064 cm³, metrisk hästkraft 0,73550 kW och mekanisk hästkraft (bhp) 0,74570 kW, en bar 14,5038 psi och normalatmosfären 1,01325 bar. Konstanten 9549 i sambandet mellan moment och effekt är 60 × 1000 / 2π och alltså inte heller ett empiriskt tal. Beräkningarna görs med full flyttalsprecision och avrundas först vid utskrift, vilket innebär att ett resultat kan skilja sista siffran från en handräkning där du avrundat i mellansteget. Definitionerna av watt, meter och de övriga SI-enheterna förvaltas av Internationella byrån för mått och vikt (BIPM), som också publicerar SI-broschyren.

Var modellerna slutar gälla

Några av formlerna är exakta, andra är approximationer, och skillnaden är värd att veta. Slagvolym, kompressionsförhållande, utväxling, delningscirkel, enhetsomvandlingar och sambandet moment–effekt är ren geometri och definition: de har inget felintervall. Däckets rullomkrets räknas geometriskt ur dimensionen, men det belastade däcket rullar på en mindre effektiv radie och den dynamiska omkretsen ligger typiskt 2–3 procent lägre; däcktillverkarnas måttoleranser följer standarderna från ETRTO, den europeiska organisationen för däck- och fälgstandarder. Uppskattningen av kvartsmilstid ur effekt och vikt är ett statistiskt samband från verkliga körningar och tar ingen hänsyn till grepp, växelsteg eller startteknik – använd den som storleksordning, inte som facit. Insprutarberäkningen bygger på ett antaget värde för specifik bränsleförbrukning (BSFC) som varierar mellan motorer och bränslen, och ger därför ett dimensioneringsunderlag, inte ett exakt behov.

Referenser till regler och myndigheter

Där innehållet berör regler i stället för fysik hänvisar vi till den som förvaltar dem, eftersom villkor ändras medan matematiken inte gör det. De källor vi återkommande länkar till är:

Transportstyrelsen – fordonsregler: krav på fordonets utrustning, ombyggnad och avvikande hjulutrustning.
Transportstyrelsen – körkort: behörigheter och de effektgränser som anges i kW, bland annat 11 kW för A1 och 35 kW för A2.
Körkortslagen (1998:488) och trafikförordningen (1998:1276) i Svensk författningssamling, för lagtexten i original.
Energimyndigheten – drivmedel: vilka bränslen som saluförs i Sverige och hur de är sammansatta, vilket ligger bakom AFR- och energiinnehållsresonemangen.
Trafikverket: väg- och trafikförhållanden som ligger bakom resonemang om hastighet, förbrukning och räckvidd.

Vi återger inte innehållet i dessa källor som om det vore permanent. Står det en gräns eller ett villkor i en text här är den skriven med datum och länk, så att du kan kontrollera vad som gäller när du läser.

Så verifieras koden

Varje formel är implementerad som en ren funktion och kopplad till minst ett känt referensvärde som testas automatiskt när sajten byggs. Slår ett referensvärde fel går bygget inte igenom, och en felaktig beräkning kan därför inte publiceras obemärkt. Samma funktion används både när sidan renderas på servern och när värdet räknas om i webbläsaren, vilket utesluter att de två svaren glider isär. Hittar du ändå ett räknefel, hör av dig via kontaktformuläret med sidans adress och de värden du matade in.

Räknarna utgår alltid från fysiska indata och standardmått. Fordonsmodeller är på sin höjd valfria exempel, aldrig data som måste underhållas.