Rullomkrets på däck – så räknar du ut den
Rullomkretsen är sträckan däcket rullar på ett helt varv – ytterdiametern gånger pi. Den styr hastighetsmätare, vägmätare och utväxling, och den går att räkna ut direkt ur däckdimensionen.
Nästan allt som mäter fart och sträcka i ett fordon räknar i själva verket hjulvarv. Hastighetsmätaren, vägmätaren, farthållaren och antisladdsystemet översätter alla varvtal till meter med hjälp av ett enda tal: däckets rullomkrets. Den här guiden visar vad rullomkretsen är, hur du räknar ut den ur dimensionsmärkningen, hur du mäter den själv med ett kritstreck, och hur mycket den får avvika innan mätarna börjar visa fel.
Rullomkretsen ur däckdimensionen
En däckmärkning som 205/55 R16 innehåller all geometri som behövs. Bredden är 205 millimeter, profilen 55 procent av bredden och fälgen 16 tum. Sidoväggens höjd, ytterdiametern och rullomkretsen följer i tre steg:
sidovägg = bredd · profil / 100\ndiameter = tum · 25,4 + 2 · sidovägg\nrullomkrets = π · diameter
För 205/55 R16 blir sidoväggen 205 · 55 / 100 = 112,75 mm, diametern 16 · 25,4 + 2 · 112,75 ≈ 632 mm och rullomkretsen π · 632 ≈ 1 985 mm. Vår däckdimensionsräknare gör hela kedjan åt dig och visar även varv per kilometer.
Tabell: rullomkrets för vanliga dimensioner
Tabellen visar geometrisk ytterdiameter, rullomkrets och varv per kilometer för ett urval vanliga dimensioner:
| Dimension | Diameter | Rullomkrets | Varv/km |
|---|---|---|---|
| 155/65 R14 | 557 mm | 1 750 mm | 571 |
| 175/65 R14 | 583 mm | 1 832 mm | 546 |
| 185/65 R15 | 622 mm | 1 953 mm | 512 |
| 195/65 R15 | 635 mm | 1 993 mm | 502 |
| 205/55 R16 | 632 mm | 1 985 mm | 504 |
| 205/60 R16 | 652 mm | 2 050 mm | 488 |
| 225/45 R17 | 634 mm | 1 993 mm | 502 |
| 225/40 R18 | 637 mm | 2 002 mm | 500 |
| 235/35 R19 | 647 mm | 2 033 mm | 492 |
| 265/70 R16 | 777 mm | 2 442 mm | 409 |
Lägg märke till att fälgtumtalet ensamt inte säger något om rullomkretsen: 195/65 R15 och 225/45 R17 har i praktiken identisk omkrets, trots två tums skillnad i fälg. Det är just den egenskapen som utnyttjas vid plus sizing, där en större fälg kombineras med lägre profil för att behålla ytterdiametern. Fler dimensioner finns i vår kompletta däckdimensionstabell.
Geometrisk mot dynamisk rullomkrets
Värdena ovan är geometriska: de följer rakt ur måtten som om däcket vore en stel cirkel. I verkligheten trycks ett belastat däck ihop en aning mot vägbanan, så den dynamiska rullomkretsen – den sträcka hjulet faktiskt flyttar sig per varv under last – är några procent kortare. Hur mycket beror på däcktryck, last och däckets konstruktion.
För det rullomkretsen oftast används till, att jämföra dimensioner med varandra, spelar skillnaden ingen roll: den dynamiska effekten är ungefär lika stor för båda dimensionerna och tar ut sig själv i jämförelsen. Det är först när du behöver ett absolut värde, till exempel för att kalibrera en färddator eller en GPS-jämförelse, som den dynamiska omkretsen blir intressant – och då är det bättre att mäta än att räkna.
Mät rullomkretsen själv
Den enklaste mätningen kräver bara en krita och ett måttband. Pumpa däcken till rätt tryck, ställ hjulet så att ventilen pekar rakt ned mot marken och gör ett kritstreck på vägbanan i linje med ventilen. Rulla sedan fordonet långsamt framåt i en rak linje tills ventilen pekar rakt ned igen, alltså exakt ett helt hjulvarv, och markera igen. Avståndet mellan strecken är den dynamiska rullomkretsen.
Vill du ha bättre noggrannhet rullar du fem hela varv och delar sträckan med fem, så slås markeringsfelet ut. Mät med normal last i fordonet och rätt däcktryck – ett halvtomt däck rullar märkbart kortare per varv, vilket är samma effekt som gör att lågt däcktryck får vägmätaren att räkna för många kilometer.
Varv per kilometer
Ur rullomkretsen följer direkt hur många varv däcket rullar per kilometer:
varv per km = 1 000 000 / rullomkrets [mm]
Med rullomkretsen 1 985 mm blir det 1 000 000 / 1 985 ≈ 504 varv per kilometer. Det är det talet fordonets elektronik i praktiken arbetar med: hjulsensorerna räknar varv, och styrenheten multiplicerar med den programmerade omkretsen för att få fart och sträcka. Däckdata anges ibland också med just varv per kilometer i stället för omkrets – räkningen är samma sak baklänges.
Hur mycket får rullomkretsen avvika?
Byter du till en dimension med en annan rullomkrets fortsätter mätarna att räkna med den gamla, och visningen blir fel i motsvarande grad. En praktisk tumregel är att hålla skillnaden i ytterdiameter under två till tre procent mot originaldimensionen. Inom det spannet är påverkan på hastighetsmätare, vägmätare och antisladdsystem i praktiken försumbar, eftersom systemen har marginaler inbyggda.
Kom också ihåg att en hastighetsmätare aldrig får visa lägre än den verkliga farten, vilket är skälet till att den från fabrik visar en aning för högt. Större däck äter upp den marginalen. Exakt hur stort felet blir för ett givet byte räknar du ut i vår kalkylator för hastighetsmätarfel, och hela resonemanget kring dimensionsbyten finns i guiden om däckbyte och hastighetsmätarfel. Gällande krav på fordonets utrustning hittar du hos Transportstyrelsen.
Sammanfattning
Rullomkretsen är ytterdiametern gånger pi, där diametern är fälgtum gånger 25,4 plus två sidoväggar ur dimensionsmärkningen. För 205/55 R16 blir den runt 1 985 mm, vilket motsvarar ungefär 504 varv per kilometer. Den geometriska omkretsen räcker för att jämföra dimensioner, medan ett absolut värde mäts bäst med kritstrecksmetoden över några hela hjulvarv. Håll avvikelsen mot originaldimensionen under ett par procent, så fortsätter hastighetsmätare och vägmätare att visa rätt.
Regler och aktuella krav finns hos Transportstyrelsen och Trafikverket. Gällande regler går alltid före en tumregel.